Att arbeta som sjuksköterska

Mitt yrke är så otroligt givande och lärorikt. Den ger en helt fantastisk känsla när man förstår hur viktiga vi vårdpersonal är, speciellt när det gäller skillnaden mellan liv och död som i många fall kan vara trådfin. I går natt var en sådan natt där min yrkesroll och mitt kunnande troligtvis räddade livet på en annan människa. Den känslan att veta att man gjort något viktigt känns bra. Så klart är det fruktansvärt under omständigheterna vad denna patient får vara med om, men jag är så otroligt glad att jag arbetar med det jag gör. Känslan man får när man gjort något riktigt bra, så som i går natt, den är obeskrivlig.

Anledningen till att jag vill arbeta med akutvård beror väl delvis på detta. Känslan man får av att man gör något bra, räddar någons liv, gör något betydelsefullt för någon annan. Självklart är jag även ute efter det adrenalinpåslag man kan få när något oväntat händer, vilket det gör på akutmottagningar.

Igår fick jag i alla fall den känslan av att jag verkligen gjort rätt karriärsval och att det är detta jag vill arbeta med resten av livet, alltså som sjuksköterska (specialiserad sjuksköterska senare så klart).

Så hur känns det nu inför det nya arbetet på akuten? Det känns både bra och nervöst. Jag ser ju fram emot detta väldigt mycket och är taggad inför starten där. Något som är lite synd är väl att de som jobbar där just nu har varit utsatta för en hel del våld och hotelse, vilket kanske inte gör dem lika taggade i arbetet där så som jag är. Jag har ju hela tiden varit medveten om akutens stress, våld och hotelse, ja allt det man kanske får uppleva där. Det ska bli spännande känner jag med något helt nytt och jag känner inte heller någon rädsla inför detta, men det är väl pga att jag är medveten om situationen. Trots att jag inte borde så har jag ju läst inläggen i tidningarna där det skrivits mycket om detta med våld och hotelse på våran akutmottagning i Malmö, men jag väljer ändå att slå bort tankarna på det och att i stället skapa mig min bild av det hela sen när jag börjar där. Det är ingen mening och det gynnar inte mig att jag redan nu skapar en förutfattad mening om min nya arbetsplats.

Jag känner mig också nervös inför mina nya, men framförallt gamla kollegor på akutmottagningen. De kollegor som arbetade där förra gången jag hade mina fötter på golvet, då som undersköterska. Så klart ska det även bli kul att träffa dem igen, eftersom jag minns dem enbart som fantastiska kollegor. Nervös men också förväntansfull inför detta nya arbete och jag längtar verkligen tills det är dags i oktober att sätta mina fötter där.

Vad ville jag egentligen med detta inlägg? Jo jag vill dels hylla all vårdpersonal, vi gör ett helt fantastiskt arbete och räddar liv dagligen, gör något betydelsefullt för någon annan människa. Jag ville även förklara lite varför jag tycker om akutsjukvård, vilken känsla jag letar efter i mitt yrke. Föregående natts händelser får en verkligen att tänka lite extra på sitt yrke, den ger mig stolthetskänslor och ibland behöver man bli påmind om hur viktiga vi som jobbar med sjukvård är!

//Caroline


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: